.

Känns som att jag skrivit om detta väldigt många gånger nu!. Men fy fan vad jag hatar falska människor. Sånna som säger att dem gör allt för än och alltid kommer finnas till hands. Men sen när man är i en situation där man som mest behöver dem, ja då slutar dem att höra av sig, och går och snackar en massa skit istället.

Men det svåra och jobbiga är att det endast är när man är i en såkallad "svår situation" som man märker vem som egentligen är ens riktiga vänner. Jag har haft många kompisar i livet, men kanske endast två-tre stycken riktigt bra och ärliga kompisar, tror att det till och med kan vara mindre än det. Kanske kan det bero på att jag umgås mycket med tjejer och aldrig någonsin haft en Killkompis. Killar är ju ändå så jävla mycket lättare att umgås med än tjejer, killar snackar nästan aldrig skit, eller är falska, utan dem går alltid rak på sak och säger vad dem tycker utan att till mig säga en sak och sen gå till en annnan människa och säga en annan sak!