.

Kom precis upp ur duschen och ska strax gå lägge mig. Men först så måste jag bädda sängen och borsta tänderna. Det tar emot som fan, allting tar emot som fan just nu! Det är någonting som håller på att hända! jag vet inte vad men jag har mina aningar. Det är inte positivt. Jag är trött på nästan alla i min närhet och dem som egentligen borde finnas där och lyfta upp mig om jag skulle falla bara står där och tittar på. Det finns en person (kors i taket) som funnits för mig lite extra den senaste tiden, och det är Fredrik Jansson! Han fanns där och erbjöd sig när ingen annan gjorde det. Det betydde verkligen mycket för mig och vår relation har verkligen förbättrats under den senaste tiden. Det är nu jag borde fokusera på allt det roliga i livet och göra saker jag tycker är kul, men annat tar över! Jag vågar knabbt gå till skolan för att jag är så rädd för att bryta ihop där, för om någon skulle fråga mig vad som var fel så skulle jag inte kunna svara. Jag går runt med en oro i kroppen hela tiden som om något dåligt har hänt. På kvällarna kan jag inte sova för att det känns som att jag har en stor klump i halsen som gör det svårt för mig att andas, men det roliga är att den klumpen inte ens existerar rent fysiskt. Vissa skulle kalla den ångest, oro eller förtvivlan. Måste jag ens nämna att mina såkallade kompisar aldrig dissat mig så mycket som nu! jag gillar begreppet när man mår dåligt i livet så märker man verkligen vem som är ens riktiga vänner! Folk säger att de ska ringa, skiter i, ber om ursäkt nästa dag och säger att de ska ringa igen vilket dem aldrig gör, medan vissa bara är allmänt dryga. Jag vet att jag behöver en förändring, jag trivs inte alls i den här situationen! Imorgon när jag gör ett försök mot skolan så ska jag ringa och boka konsultationstiden för brösten och boka tatuering. Men jag är inte ens glad? Jag måste verkligen börja om på nytt och kasta det gamla vad gäller allt i livet, allt från kompisar till kläder ja ni fattar, för det här funkar inte! Funderar på att börja en ny sertralinkur, då jag egentligen inte har någon som helst anledning att må såhär ingenting har ju hänt? men imorgon har jag min tid med Gloria thank good! vet inte hur jag skulle klara mig annars!