.

Kom precis hem.
Stack från skolan vid kvart över ett tiden.
Hela dagen har varit ett rent jävla helvete, och nu sitter jag här med jordens huvudverk.
Alla andra sitter och räknar matte just nu och efter det skulle jag haft franska.
Men jag pallade verkligen inte mer idag :( jag gör verkligen allt för att det inte ska bli som förra året, och jag vet att jag ALDRIG kommer sjunka så lågt igen, jag skulle verkligen ALDRIG att tillåta det.

Egentligen får jag ju skylla mig själv lite efter hur jag mår idag.
Det var jag som sket i frukosten, det var jag som bara åt 3ynka grukskivor till lunch och knappt det, och jag har inte druckigt något idag, och knappt sovit något inatt.
Kanske inte så konstigt att jag mår såhär just nu :(

Men som man säger, man lär sig ju utav sina misstag, min kropp klarar sig inte utan mat och vatten så är det bara, det finns det ju ingen som gör.
men jag av alla människor vill ju så gärna tro på att min kropp skulle klara sig utan mat och vätska,
Skulle det här vart för ett år sedan, så had ejag skitigt i hur jag mår och fortsatt svälta dagarna ut.

Men jag har vart med om så jäkla m ycket skit tack vare mina ätstörningar och jag VLL inte dit igen.
Jag dör mycket hellre, och jag MENAR DET.
 
Så aldrig mer att jag skiter i frukosten och lunchen, hur fan ska man klara av skolan då hade jag tänkt?
nej jag gör inte om det här absolut inte, och det är inte för att jag verkligen bryr mig om att min kropp ska må bra o blablabla nej utan jag vill verkligen inte att det blir som för ett år sedan, jag vill inte heller att mina anhöriga ska mås omd em gjorde förra året, tack vare ätstörningarna.

vanligtvis skulle jag skyllt på mig själv och tyckt att allt skulle vart mitt fel.
Men jag vet bättre nu! jag vet att vad än ätstörningarna skriker i mitt huvud, så är det inte mitt fel att jag fått dem.

Så nu tänkte jag gå koka lite the, sätta på en bra film och äta något litet.

usch jag kände verkligen en klump i magen när jag skrev orden "äta något litet" kanske borde det räcka med att bara dricka lite the .
Fan asså, jag vågar inte gå äta min risifrutti, inte nu när jag klarat allting så bra den här dagen.

fan jag hatar verkligen mitt liv just nu.
Men det är bara just nu, om några timmar så kanske jag mår lite bättre, känner ju  vekrligen hur anorexin försöker ta kontrollen över mig bara för att jag inte ätit nått idag.
Men jag tänker fan inte låta det ske, inte när min kropp redan mår såhär.

Så bara för att hämnas lite, så kanske jag gör två mackor till risifruttin eller nått moahaha ..

kramar
Carro